
Vi såg i och för sig några svenskbarer här på Koh Lanta som vi gick förbi på vägen, vägen som går cirka 100 meter från havet på västra sidan av ön. "Hammarby" stod det på en av dem. Jag vet inte hur det passar sig för en djurgårdare och en aik:are. Vi gick i alla fall inte in. På Koh Chang var det svenskar varje dag som vi pratade med. Den andelen av turister som svenskar hade vi inte väntat oss, även om vi hört innan att att det var en hel del svenskar där. Däremot var det inte mycket folk på stränderna, liksom här på Koh Lanta (som vi idag sett). Väldigt förvånande med tanke på att det är peak-säsongen nu. Den globala krisen skyller en del på. Andra på de senaste årens oroligheter i Thailand. Någon vi pratade med berättade att turisterna i år sjunkit med 30 %. Det är väldigt mycket.
För övrigt. Koh Lanta är mindre bergigt än Koh Chang, som hade smala vägar och vägar som slingrade sig upp och ner längs berget. Stranden här omgärdas här av något som liknar barrträd (kanske därför så många svenskar bosatt sig här, haha). Stranden på Koh Chang omgärdades av vajande palmer och ramades in av bergens gröna väggar. Lite coolt också att det finns regnskog på Koh Chang. Det gör det inte här.
En annan läskig grej. Vi fick höra av en tysk på minibussen att en ny form av malariamygg hittats i Kambodja. Alltså ganska nära Thailand-gränsen (och även ganska nära Koh Chang som ligger på den sidan). Det är en malariatyp som är resistent mot alla myggmedel och därmed malariamedel. Turisterna klarar sig säkert, men de stackars bönderna som arbetar i de här områdena hoppas jag det går lika bra för. Läs mer här.
Och, annars har vi det bra här. Bilden visar för övrigt stranden här på Koh Lanta nu i eftermiddags. Tryck på den för förstoring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar