15 november 2009

Thaiglosor

Det kan ju vara lägligt att nu lära sig lite mer thai än bara ”hej” och ”tack” kan man tycka. Här är en ordlista jag fann på Internet. Det kommer upp lite glosor här på bloggen under veckan som kommer. Jag fetmarkerar de som är särskilt bra att kunna.

Greetings:

Hello/Goodbye - sawat-dee
Goodbye - la-gon
See you again - lao jer gun
Good luck - chok dee
How are you? (sabai dee mai)
I am fine. (sabai dee)*
And you? (lao khun lae)
What is your name? (khun chue arai)
My name is.... (phom chue....)*
För kvinnor - Jag heter...(di-chun...)
Nice to know you (yin dee tee dai roo-juk)
Nice to know you too (chen gun)
*Here, phom is "I" used by men. If you are a woman you should say di-chun.

14 november 2009

Bergsbyn

I mitten av bilden syns den by jag sov i. Det här är utsikten från risberget. Tryck på bilden för förstoring.
Efter 9 timmars sömn börjar jag åter känna mig som en människa. Färgen har börjat återkomma till ansiktet. Igår var jag rätt blek. I veckan har jag ju besökt några byar på landsbygden, bland annat en bergsby cirka 25 mil söder om Chiang Mai. Den ligger väldigt nära Burma-gränsen. Man kunde dock tyvärr inte se över, vilket hade varit rätt kul.
Det var otroligt att få komma till byn. Bara någon enstaka turist per år kan få möjlighet till det, så det var speciellt att få vara en av de få västerlänningar som fått se det hela. Annars är, de få västerlänningar som finns här, från NGO:s som arbetar för att utveckla bygden. Man har inte satsat på turism i de här byarna.

De som bor uppe på toppen livnär sig på att odla bergsris på det branta berget (som de springer upp och ner för som om det vore ingenting, det gjorde inte jag som var rädd för att ramla ner och därmed höll mig längst den smala stigen så gott det gick) och de lagar mat över öppen eld. Ris är därmed huvudfödan, till har man oftast grönsaker som man också odlar på berget invid riset. Kött är oftast för dyrt. Även om de har djur som kor, grisar och höns som betar invid boningshuset. De åt dock grodor en kväll som de kokade över elden.

Sover gör man på 3 cm-tunna madrasser på det mörka trägolvet, under ett myggnät upphängt i taket. Detta gör man iordning på kvällen när det mörknar. Väldigt stora hoppspindlar (ca 7 cm i diameter) huserade bredvid mitt myggnätt, inte så kul. Men jag hade ju mitt revir under nätet så det var lugnt. Ingen elektricitet finns, någon lampa fanns dock som gick på solceller. Duschar gör man, genom att med en burk, kasta kallt vatten över sig på ett betonggolv i ett av de små trähusen på tomten. Sammanfattningsvis kan man se att det är enkelt liv de lever, men de verkar ändå väldigt lyckliga från det jag såg.

Nyheter här:

I nyheter i tidningar och tv framkommer att det är spänningar mellan Kambodja och Thailand angående Thaksin. Thaksin håller tydligen till i grannlandet Kambodja, och Kambodjas premiärminister har sagt att han använder Thaksin som sin ekonomiska rådgivare nu. Det upprör ju såklart Thailands regering som vill ha honom utlämnad.
Och jag antar att ni också vet det; det är nu mer spänningar mellan Sydkorea och Nordkorea. De har skjutit på varandra ute till havs. Nu anklagar de varandra om vem som startade det hela.

13 november 2009

Åksjuketablett

Nu är jag tillbaka från byarna och är i Chiang Mai igen. Efter fyra timmar på en skumpig buss och två åksjuketabletter senare är jag dock rätt dåsig och smått ofokuserad. Ska försöka jobba lite i eftermiddag också, men får se hur det går.
Det jag har varit med om de senaste dagarna är rätt obeskrivbart. Det har varit fantastiskt kul, intressant och lärorikt. Både om den thailändska kulturen och den svenska. Jag och min tolk har utbytt erfarenheter och haft jättekul! Jag har insett att vi inte är speciellt olika fastän vi bor på olika sidor om vårt klot.
Jag får berätta mer när jag är piggare. Nu ska jag försöka få i mig något att äta först!

9 november 2009

Byar

Idag tar jag mitt pick och pack och flyttar ut i några byar på landsbygden i en vecka. Jag vet inte hur uppkopplingen kommer att vara så det får tiden därmed utvisa. Något inlägg ska jag väl i alla fall kunna skriva här under veckan hoppas jag på.

8 november 2009

Där jag bor

Här är en bättre bild på stället där jag nu bor.

Och bilder






Marknad

Idag har jag varit på marknad. Efter att ha läst några timmar tog jag mig för 20 BHT (4 kr) med songthaew till den optiker jag beställt glasögon hos. Jag fick mina glasögon för ca 800 kr. Därefter hoppade jag på en ny songthaew för 4 kr till Warorot-marknaden. Intill denna ligger också Flower market som jag nämnt tidigare. Det är till Warorot-marknaden thailändarna själva går till, vilket gjorde att det alltså inte var mycket turister där trots att det är söndag.

Det var massor av folk där, väldigt trångt och lukterna var starka från all mat som fanns i komplexet under tak i centrum av marknaden. På markplan fanns torkad fisk, som vissa flugor surrade kring, torkad chili att köpa på lösvikt och en massa annat. En våning upp fanns det en del kläder, utbudet var dock inte jättebra. Det var dessutom mycket jackor och tjocka tröjor där, vilket inte passade mig så bra. Jag var ju redan varm som det var med en T-shirt och korta byxor på kroppen! Jag gick sen ner igen och ut till stånden utanför det här komplexet. Där i ett hörn hittade jag då Flower Market. Blommor i mängder, i olika färger. Mycket gult var det dock och väldigt vackert. Jag kom vidare och stannade till vid en tjej som sålde grillad banan med kokosnötssås, ett spett för 1 kr. Det var gott!

Vid ett ställe, i en affär som sålde smink var trängseln enorm. Jag trodde knappt jag skulle komma ut. När jag sen fått nog av trängseln tog jag en songthaew igen tillbaka till Thapae Gate. Där var det också marknad, mer en turistmarknad. Trängseln var dock inte lika stor (i princip obefintlig) så jag stannade en stund och köpte en fruktshake för 6 kr hos en tant. Därefter gick jag ett varv och kollade lite vad de hade. Mycket souvenir-liknande saker var det. Tygprylar, elefanter och liknande. Sen hade jag fått nog av marknad så nu är jag tillbaka där jag bor igen.

7 november 2009

Starbucks


Igår föll jag för trycket från västerlandet. Jag fikade på Starbucks. De hade julpyntat! Var inte det lite tidigt? Men det gör de väl på Ikea vid det här laget hemma också.

Efter Starbucks hittade jag en kille som hade en pool med tusen fiskar i på en bakgata. Där kunde man sätta i fötterna som fiskarna då åt på. 30 kronor för 15 min. Såklart jag testade. Jag har en bild, men jag vet inte om mina fötter ska finnas på bild på bloggen. Men om någon prompt vill se, hojta till! :)

6 november 2009

Pwo-Karen



Idag har jag varit på ett väldigt spännande möte. Jag har varit med på en lektion med pwo-karener, vilka jag också ska intervjua några stycken de kommande veckorna. Karenerna är ett minoritetsfolk i Thailand, som ofta bor i bergsbyar i de norra delarna av landet. Många bor på gränsen mot Burma.

De elever som var med på lektionen idag, bor nu i Chiang Mai på skolan de går i. Från klassrummet har man också utsikt mot Doi Suthep som är det högsta berget här runtomkring. Här är lite bilder från dagen. Från området runt skolan, Doi Suthep och på pwo-karenernas typiska egenvävda kläder.

Whitening

Sen jag anlände till Thailand har jag varit på jakt efter en ansiktskräm då min gamla tagit slut. Jag har varit in i massor av affärer och kollat utbudet. Problemet är dock att de som finns här alla innehåller whitening. Och det kan man ju lugnt säga inte är mitt mål med resan hit, att bli vitare! Till och med de märken vi har hemma i Svea rike har whitening i produkterna här. Idag hittade jag dock efter mycket letande en liten burk utan blekmedel i sig.
När jag varit ute och promenerat på gatorna här har jag också sett att flera thailändare går med paraply som skydd mot solen. Medan jag, tvärtom, gladeligen försöker bli lite brun när jag är ute och går på dagarna. Det är märkligt hur vi ser så olika på det här med hudfärg i olika länder.

Nationalsången

Något som är annorlunda mot Sverige är att i Thailand har nationalsången en speciell effekt. I söndags när jag var på söndagsmarknaden stod jag och dividerade om några T-shirts med en försäljare när jag plötsligt vänder mig om och ser att alla människor fastnat på den position de var på och står tysta. Samtidigt hör jag i högtalarna sången som får hela Thailand att stanna upp klockan 8 varje morgon och klockan 6 varje kväll. Allting stannar, försäljare, bilar, och människor i övrigt. Det är lite speciellt, något vi inte är vana vid hemma.
Alla står upp för att visa respekt för nationen och det finns även med i lagarna att man ska göra så. Sången i sig handlar i princip om att landet tillhör thailändarna och att thailändarna alltid står enade.

5 november 2009

4 november 2009

Tom Yum-soppa

Dagens bästa än så länge: Tom Yum-soppa med räkor, tomater, citrongräs, champinjoner, bläckfisk och en massa annat.

Lugn dag

Väntar ut förkylningen. Håller mig därför inom en radie av 100 meter idag.

3 november 2009

Dagens bilder



Marknad och restaurang

Jag har fått en jobbig förkylning idag vilket gjort att jag varit väldigt trött och inte orkat ta mig så långa sträckor, dessutom är jag fortfarande jetlaggad och har svårt att komma upp på morgonen. Efter lunch (jag var ju tvungen att gå ut för att äta) hamnade jag dock på en liten bakgata där det var marknad. Där fanns massor av saker, ris, kött, levande fiskar som väntade på att bli mat, kryddor och något stånd med kläder. Det luktade där inne som jag kan tänka mig att det gör i ett slakthus. En typ av köttdoft. Jag köpte själv ett paket tops för 1 krona och en påse jordnötter för 4 kronor. Sen gick jag därifrån.
Efter den rundan var jag rätt trött och gick tillbaka dit jag bor. På kvällen var jag dock ut en sväng igen; jag gick till närmsta restaurang för att äta. Där hände något kul. Tre tjejer tjänstgjorde som servitriser den här kvällen, åldern på dem låg nog mellan 10 och 15 år. Den yngsta kom först för att ta emot beställningen, därefter kom den mellersta för att ge maten och den äldsta skrev ut notan. Det roliga var när jag satt där och åt min mat, då plötsligt den mellersta busigt tassade förbi mig. Hon hade fortfarande sin skoldräkt på sig; en vit kortärmad blus och en mörkblå kjol som viftade runt benen på henne. Hennes svarta hår var uppsatt i två inbakade flätor, en på varje sida med blå band i varje kant. Hon såg så oskyldig ut men samtidigt så busig. Jag kunde se att hon hade smällare i handen.

Hon gick sen ut till trottoarkanten (½ meter från restaurangen) och satte en smällare i en blomkruka fylld med sand och ställde ner den fnissandes på gatan. Hon tittade sig omkring och väntade tills några turister gått förbi innan hon tände på. Hon sprang sen in igen till restaurangen och höll för öronen samtidigt som hon skrattade. Plötsligt så tog den fyr och smällde iväg med ett högt ljud. Hon skrattade och sprang ut till blomkrukan igen.
Jag frågade henne sen varför de tände på smällare sådär. Hon förstod mig nog inte riktigt. Men när jag frågade om det hade med Loi Krathong att göra, så nickade hon, skrattade och sa "Ja, Loi Krathong ja", och pekade leende på de smällare hon fortfarande hade i handen.

Det blev ingen parad för mig att titta på ikväll. Jag orkade helt enkelt inte ta mig dit. Jag hör dock nu hur de smäller för fullt där ute, och när jag tog mig tillbaka efter restaurangen såg jag hur himlen hade fyllts upp av lanternor som människor släppt upp i luften vid floden.

2 november 2009